vad vi är lyckligt lottade

Vi åker till halmstad innan det blir sent. Jag sitter framåtlutad i baksätet med Dejas bur bredvid mig. Innan alla kilometer är slut hinner jag och du prata om dyra lägenheter och kändisskap och sånt som står på nyheterna. Det är ovant att se åkrarna så gröna; i horisonten nalkas sommaren.

Vi blandar drinkar i staden jag föddes i. Det är jag, du, hon och han. Det är alltid vi som pratar långt in på natten och spelar flera omgångar av hitster. Ibland, mitt i timmarna, hinner jag tänka vad vi är lyckligt lottade. Tänk att livet får vara så här kul, tänk att vänner är en så fin grej. Tänk.

Min lillebror och jag. Han vill sällan vara med på foton, originalet utan rutan hamnar tyvärr endast i mitt fotoalbum.

I köket dekorerar man tårta. Påskiga färger och hemsmetad grädde ska omsorgsfullt pryda söndagssfikan. Jag säger att det känns mysigt och avslappnande och kul. En långsam aktivitet innan bilen ska skuras och däcken bytas.

Efter högttidshelgen läser jag mest. Jag kan aldrig slita mig. Jag läser och läser och läser. Alla ord ska jag tråna efter. Det var längesen jag kärade ner mig i böcker. Men nu sprudlar min bokförälskelse igen.