Det blev måndag igen och jag hann aldrig riktigt vila. Hann aldrig ladda om. Jag försöker navigera jobb, projekt, vänner och hemstadsbesök. Det går – men är inte optimalt. För två år sedan lärde doktorn mig att vila är viktigt och jag försöker tänka på det så ofta jag kan. Ibland är det bra att göra ingenting. Andas långsamt. För om man ska orka vara vuxen och leva och finnas måste man också bromsa. Sänka hastigheten innan hjärtat rusar och hjärnan blir yr.
Men, det blev som sagt måndag och jag klädde mig i blått och rött.
Jag tror att jag kommit in i en jeansperiod. Bär jeans med jeans. Det ska vara vårigt. Så här såg jag ut innan jag slarvade ihop håret i en tofs och åkte iväg.
Det mättes och tänktes i ett hus mittemot ullevi. Jag och Weronika ska ha vår vernissage där. Vi ska visa upp vårt projekt, som vi har jobbat med i över två år, hos Verket. Utställningen är döpt till Mellan oss och handlar om mödrar och döttrars relationer (kort och gott, finns egentligen så mycket mer att säga).
Lördagen den 24e maj ska vi skåla här, utanför det gulliga röda huset. Det ska bli magiskt och underbart och hjärtligt.
Efter besöket satte jag upp några affischer. Någon dag ska jag ta en längre runda och klistra på bibliotek och andra lämpliga platser. Ordet ska spridas och ropas högt över hela göteborg.
hjärteboken 
Lämna en kommentar