Aprils första dagar är soliga och varma. Vindstilla. Det vilar ett ovanligt lugnt över doktorsgatan. Jag känner mig rastlös och gör vad som helst nästan hela tiden, som att röra ihop chokladpudding innan läggdags.
När vi var små köpte vi alltid färdigt pulver. Vispade ihop och hällde fint ner i prydliga skålar av glas. In i kylen. Vänta, vänta, vänta på stelning. Nu gör jag från grunden – för första gången. Jag berättar för honom att det är enkelt, att det är sånt där som man har hemma. Det krävs bara att man ska vara färglös en vardagskväll.



Innan april blir april åker vi till Danmark. Sedan Tyskland. Strosar runt på småstadsgator i en sagoidyll. Jag köper en jeansjacka på second hand och fem scrunchies längs en torgmarknad. En tysk kille pratar med mig, jag lyssnar och svarar att jag inte förstår. Svenska, engelska och få meningar av brokig grundskolefranska är det enda jag vet. Je m’appelle, je ne sais pas och je voudrais un café.
Göteborg badar i arton grader och knopparna rotar sig och jeansjackan är på. Jag och hon konstaterar att livet känns lättare. Att det är nu grejer ska hända. Hjärtat ska spricka av liv och förtjusning. Våren ska ta oss med storm.

I april ska jag:
– åka till halmstad
– förbereda inför vernissage
– jobba, jobba, jobba
– ha parhäng med fina vänner
– lägga ifrån mobilen mer
– läsa ute i solen
– skriva mer
Den fjärde månaden kommer bli fin, det tror jag.

Lämna ett svar till Tess Johansson Avbryt svar