Imorgon är det april och jag räknar inte längre dagar. Kvällar ska ljusna och du ska få fräknar och jag ska bli. Det är på våren tomma blommors hem ska frodas. Händer varsamt röras, lortas ner. Röda rosenrabatter i mammas och pappas trädgård. Den slipade trappen och blåa sommarglassbilen och sten som inte får kastas på asfalt.
Det är på våren det blir vi – fem år tillbaka. Blott tjugotvå och vin på soffan. Snart tjugosju och bilförsäkring och bostadsrätt. Får vi låta tiden gå? Du drar fortfarande dina fingrar genom mitt hår och jag tackar för det där jag ser att du gör.
Jag räknar inte dagar i april. Kvällar måste få vara ljusa och blommors hem måste få frodas.


Lämna en kommentar